Svensk ordbok 2009, webbversion

dra in´ verb drog dragit, pres. drar drag·it1blanda in ngn (i ngt vanligen o­önskat samman­hang) Nolldra inte in mig i det här!dra in ngn/ngt (i ngt)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga2äv. fast sammansättn., seindra av­skaffa eller upp­häva giltigheten av ngt nyttigt samh.dra in kör­kortetkommunen skär ner an­slagen så de måste dra in tre tjänsterdra in ngtdra in klornaseklo 1 sedan 16493minska om­fattning utstr.dra in på ut­gifternadra in på ngtsedan 1847Subst.:vbid1-137377indragande, indragning